Vi gick in i v. 23 igår

Barnet: Barnet är ca 20 cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 600 g. Barnets hörsel förbättras och hen kan nu urskilja olika ljud både inifrån och utanför min kropp. När barnet föds kommer det att känna igen min röst. Genom att prata och sjunga med mitt barn redan nu kan jag stimulera mitt barns utveckling av nervsystemet.

Mamman: Allteftersom magen växer påverkas min matsmältning. Kan uppleva förstoppning och halsbränna. Man kan nu känna barnets olika delar genom bukväggen. Jag kan känna av foglossning nu.

Pappan: A ska prata med vårat barn så ofta han kan genom små buffar och klappar på magen. Detta hjälper till att stimulera utvecklingen av barnets nervsystem.

Info tagen från Babygruppens app

Igår blev det inga inlägg. Råkade ut för en mindre trevlig händelse på väg till jobbet. Under natten hade det kommit lite snö, fin snö. Det var bara det att under denna fina snö fanns det isfläckar. Jag märkte att det var halt så gick väldigt försiktigt, men strax utanför jobbet for jag omkull. Handlöst baklänges. Min första tanke: MAGEN! Så tänkte inte alls på att skydda mitt huvud. Jag slog i bakhuvudet rejält i backen och slog även i höft och armbåge, som jag kände då. Det jag minns är att det gjorde fruktansvärt ont och att jag sen låg där och tänkte: kan jag röra mig? Lyckades ta mig upp och gå den sista biten till jobbet, med tårar i ögonen. För jisses vad ont det gjorde! Kommer till jobbet, vinkar till mig en kollega på en annan avd., bröt ihop. Sen vart de 3-4 st som tog hand om mig och la mig i soffan. Huvudet blev bara värre och värre. Blundade jag åkte jag karusell, tittade jag gjorde det ondare i huvudet pga ljuset. Och oron över att något skulle hänt bebis var stor! Ringde A som nog inte riktigt fattade hur illa jag ramlat, utan sa mest du får gå försiktig. Hans mamma kom iaf och hämtade mig, så fick jag ligga och vila hos dom en stund. Ringde 1177 och pratade med en där, Ringde sen min VC och MVC. Ordern var att vila och ta värktabletter, blev det värre skulle jag söka akut. På MVC sa de att jag skulle komma bort så fort som möjligt så de kunde lyssna på bebis. Jag och K. åkte dit och fick lyssna och allt lät bra och det kändes som vanligt. Det var väldigt skönt! Även om barnet ligger väldigt skyddat inne i magen och att det krävs ganska mycket för att något ska hända, blir man orolig. En känsla kanske inte alla kan förstå, men är man gravid eller varit gravid, förstår man. Resten av dagen bestod av vila och tabletter. Blev skjutsad bort till Kvik så jag kunde bekräfta vårt köp av kök. Annars skulle det förskjutas en hel vecka och det har vi inte tid med. Frampå eftermiddagen började värken bli mer och mer. Huvudvärken fanns kvar, men nackont och svårigheter i att röra nacken tillkom och ömhet på diverse kroppsdelar som fått sig en törn. Då märkte jag att det var fler ställen som fått sig en smäll. Handleden jag en gång brutit gör ont och har inte mycket kraft i den. En rejäl stukning skulle jag tro. Ena skulderbladet, skinkorna, höft, sida. Sen lite dragningar i de flesta musklerna. Blir hemma från jobbet idag. Surt som jag vet inte vad. Men med denna värk går det inte. Natten har varit en av de längsta i mitt liv tror jag. Legat vaken större delen av den för att det gör så ont. Skulle gå upp på toa i natt. A fick hjälpa mig för att det gjorde ont när jag skulle resa mig upp. Nä, detta var inte alls roligt! Nu funderar jag starkt på att skaffa broddar faktiskt! Vill inte riskera att halka så här igen. Jag är inget fan av kylan som kommer med vintern, men är det ändå vinter kan det komma massor snö istället för lite messnö. Då vet man att det varit vinter iaf! Ska det vara ska det vara. Precis som att det ska vara riktigt sommar när det är sommar så man vet att man har haft en. Spårar jag. Hursom, även om jag var mindre glad på snön igår. Vill jag absolut inte ha en vinter utan snö. Vad fan är det för vinter liksom? Jag får helt enkelt köpa broddar och kommunen får lära sig att sanda gångvägarna! Hade jag bott i USA hade jag säkerligen kunnat stämma kommunen för det här. Nä, nu börjar huvudet säga stopp för mitt för skrivande. Ha en bra dag!

Carpe Diem