Så då var den dagen här.. Dels den dagen jag fyller år, men inte det som varit huvudgrejen idag..utan idag var det även den dagen jag skulle göra gastroskopin. Den jag varit orolig och ledsen över sedan någon månad tillbaka. Men nu är den gjord, vilket känns jävligt skönt! Min underbara svärmor var med mig på sjukhuset, vilket också kändes väldigt skönt! Hon pratade lugnt om det innan med mig, så jag inte var helt uppe i varv. Men när jag väl kom in i rummet sket det sig. Satte mig och fick någon "bebisdrink", ngt med skum. Uppfattade inte allt, tänkte mest på massa annat. Sen när hon skulle förklara hur det skulle gå till. Hann hon inte längre än till: "jag börjar med att spruta ner bedövningsspray i halsen på dig..." "Stopp! Kan man få något mer?!!" "Aa, lugnande. Vill du ha det?" "Ja!!" I mitt huvudet tänkte jag: Ge mig allt ni har! Sen skulle jag lägga mig till rätta, på sidan. Sen gav de mig någon hutt av något slag. De frågade om jag ville säga något innan de började. "Nä sa jag, inte mer än att den där smakade verkligen apa." Aa det var bland det vidrigaste jag druckit. Sen fick jag ngn bettskit, jag skulle bita i. Sen tog läkaren fram slangen. Men det var ju väldigt pedagogiskt av dem att ha kört in bettskiten först. Jag kunde ju inte säga något. Men de förstod nog vad jag tänkte. Ska den där slangen ner i min mage? No way! I nästa stund sa han: "Svälj" Och jag bara kände att jag kunde inte svälja, men tydligen gjorde jag det, för sen var slangen på väg ner i magen. Och sen minns jag inte mycket mer. Men obehagligt var det, och vissa rörelser gjorde ganska ont. Annars gick det rätt fort. När det var klart fick jag ju ligga kvar eftersom jag valde lugnande. Bästa på hela dagen helt klart..billig fylla så att säga, och på en tisdag dessutom. Läkaren sa det: "Du fyller ju år idag. Grattis. Perfekt start att grunda med denna då." Haha, där var nog hans skämt för dagen, men efteråt förstod jag honom kan jag säga. Kan säga som så att jag hade nog inte behövt så mycket mer efter den.

Efter det tog K. med mig ut till havet och bjöd mig på lunch. Så otroligt vackert med snön, solen, båtarna..Aa kände bara hur jag älskade livet när jag såg ut över den utsikten!

Om en stund kommer familjen S. och firar mig med lite fika, men först var jag tvungen att vila. Tog en del på krafterna att göra den där skiten (hoppas verkligen att det var första och sista gången) och ont i magen, obehag i halsen och lite må-illa-känsla har jag nu. Men men, borta imorgon förhoppningsvis. För sånt där trams har jag inte tid med!

Nä, dags att sätta fart igen. Har lite att göra, eftersom min sambo var tvungen att jobba över idag..Ja, jag är besviken! Ganska mycket faktiskt. Man fyller år en gång per år och dessutom har jag gjort den här skiten innan och är inte riktigt fit for fight än. Men det vet han om, hehe.

Carpe Diem!