I förra veckan fick jag reda på att en av mina barndomsvänners mamma hade gått bort. Det stack till i hjärtat på mig! Livet är bra orättvist! Denna människa var en oerhört go och glad person..blev mormor för något år sedan och nu, nu har lillkillen ingen mormor kvar. Och min vän ingen mamma. Jag tänker på dom och skänker dem all min styrka! Hur kan en sån fin människa få försvinna?! Återigen blir man påmind av hur fort livet kan vända. Min mamma hade sett henne för ca 2 veckor sedan och tänkt gått fram och pratat med henne, men gjorde det aldrig. Och när pratade/träffade jag henne sist? Det minns jag knappt. Men inte hade man någon tanke på att det skulle hända så snart. Hon som var så ung! Nu går mina tankar till min väns familj och jag hoppas att de känner att jag finns med dem i mina tankar! Och ännu en gång har himlen fått en ängel alldeles för tidigt!

Min vän hade lagt ut denna låten till sin mamma häromdan, och tänkte lägga ut den här för hennes skull!

R.I.P

Carpe Diem!